Varför inte acceptera?
Vi är alla lika. Unik är ett ord lför en sort likväl som fjortis. Det kan gälla flera. Är man unik är man unik med andra unika. "Jag är unik" har blivit till ett " Jag är udda, för idag började jag med att borsta tänderna INNAN jag åt frukost". Unikt är det att kunna pissa med en snopp om man har könsorgan som kvinna. Ordet unikt har förlorat sin betydelse som de flesta andra uttryck "Du och jag till döden" "Du är min bästavän" "Utan dig kan jag inte leva" "Jag kommer alltid finnas för dig" . Och sist, ( nu skulle de flesta skriva " men inte minst" men det gör jag inte för jag är UNIK) och minst " Jag älskar dig". Som i mina öron inte längre betyder något. För orden spottas som salivklumpar mellan olika munnar mellan så många som inte vet vad det är. De hörde orden mellan sina föräldrar som små. Och sedan skildes föräldrarna.. Då slutade det betyda. Det blev en mening, ett utryck. Alla använde det.
Vet ni vad? Jag är trött på det. När allt meningsfullt och fint blir för vanligt, kommer uttrycken som "Du e ju en ganska frän chilli pralin".
Ak.
